DOI Page / Citation link:
https://doi.org/10.11588/diglit.73975#0049
— 3^
reflection eller reverbaration; detta sker mer
eller mindre, i mon af kroppens glattare el-
ler ojämnare yta. 4:0 Alla utböjda eller con^
yexa kroppar återkasta ljusstrålarna efter de-
ras större eller mindre kullrighet, liksom om
de föllo ifrån nämnde forms medelpunkt; men
de inböjda eller konkava förena strålarne på
det ställe, hvarest medelpunkten af deras kon-
kavit^t skulle vara. 5:o På ingen glatt eller
jemn kropp kan man se ljuset, utan på det
ställe hvarest en vinkel bildar sig, hvilken är
lik linien af den personens synstråle, som ser
nämnde kropp. 6:0 Vid kroppar af en ojemn
och grof yta är det oaktadt hvar och en af de-
ras delar mer eller mindre lysande, och de-
ras ljus synes mera utbredt, emedan strålar-
ne återfalla från hvar och en af ytans delar,
men dessa förlora sig liksom i luften i anse-
ende titl deras litenhet, och bilda ett utbredt,
men svagt ljus.
Denna del af målarekonsten rätt förstådd,
gifver den mesta glans. Det är den, som gör
formerna mer åskådliga, då konturen är icke
annat än en stel begränsning; en kula, utan
ljus och skugga gör ingen annan verkan, än
en flat skifva. Näst linieperspektivet är det
tlairobscuren som mest dertill bidrager, att
kropparne få en jemn yta, synas upphöjda
och af mångfaldiga och åtskilliga former.
Luftperspectivet är en af clairobseurens de-
lar; oeli härvid märkes, att uti naturen fin-
nes nästan ingen fullkomlig vinkel oeli att dess
vinklar, endast äro små krokiga linier, som
reflection eller reverbaration; detta sker mer
eller mindre, i mon af kroppens glattare el-
ler ojämnare yta. 4:0 Alla utböjda eller con^
yexa kroppar återkasta ljusstrålarna efter de-
ras större eller mindre kullrighet, liksom om
de föllo ifrån nämnde forms medelpunkt; men
de inböjda eller konkava förena strålarne på
det ställe, hvarest medelpunkten af deras kon-
kavit^t skulle vara. 5:o På ingen glatt eller
jemn kropp kan man se ljuset, utan på det
ställe hvarest en vinkel bildar sig, hvilken är
lik linien af den personens synstråle, som ser
nämnde kropp. 6:0 Vid kroppar af en ojemn
och grof yta är det oaktadt hvar och en af de-
ras delar mer eller mindre lysande, och de-
ras ljus synes mera utbredt, emedan strålar-
ne återfalla från hvar och en af ytans delar,
men dessa förlora sig liksom i luften i anse-
ende titl deras litenhet, och bilda ett utbredt,
men svagt ljus.
Denna del af målarekonsten rätt förstådd,
gifver den mesta glans. Det är den, som gör
formerna mer åskådliga, då konturen är icke
annat än en stel begränsning; en kula, utan
ljus och skugga gör ingen annan verkan, än
en flat skifva. Näst linieperspektivet är det
tlairobscuren som mest dertill bidrager, att
kropparne få en jemn yta, synas upphöjda
och af mångfaldiga och åtskilliga former.
Luftperspectivet är en af clairobseurens de-
lar; oeli härvid märkes, att uti naturen fin-
nes nästan ingen fullkomlig vinkel oeli att dess
vinklar, endast äro små krokiga linier, som