DOI Seite / Zitierlink:
https://doi.org/10.11588/diglit.73975#0071
59 —
ren. Denna måste alltså märka, att det som
vi kalla harmonie icke är det egentligen, utan
att vi betjena oss af denna metafor för att i
vår konst utmärka detsamma som uti italien-
skan kallas accordo eller sammanstänming,
hvilken i måleriet frambringar samma verkan
som i musiken. Förutsätter mån nu att har-
monien i musiken gör den verkan som man
vanligtvis tillägger den, så måste färgornas be-
hag eller hårdhet bero af den naturliga ver-
kan som de förorsaka på våra ögon och syn-ner-
ver. De ljusa färgorna hafva mera styrka än de
dunkla, emedan deras ljusa strålar, då de skaka
syn-nerverna, till en del göra samma verkan, som
det egentliga ljuset frambringar derigenom, att
det fyller hela det inre af Ögat med ljus, ocli
på samma gång genom sin allt för stora styrka
frambringar en smärtsam känsla i Ögonen.
Den dunkla fttrgen gör detta icke, emedan den
tillbakakastar med samma styrka alla ljusstrå-
lar. Då de ljusa färgorna alltså äro de an-
vänbaraste att inverka på ögat, så måste de
biukas på det ställe, der man vill, att åskå-
darens blick företrädesvis skall fästa sig, för upp-
fattningen af det ädlaste och förnämsta måla-
ren velat framställa. Den milda känsla, som
ett intagande föremål väcker, måste hos åskå-
daren, så vidt möjligt är, bibehållas samt på
ett angenämt sätt förlora sig, d. v. s. att öf-
vergången från dag till skugga, medelst me-
delteinter, så mjukt, som ske kan, verkställes,
så att man icke genast öfvergår från det lju-
saste till det mörkaste. Deremot om föremå-
ren. Denna måste alltså märka, att det som
vi kalla harmonie icke är det egentligen, utan
att vi betjena oss af denna metafor för att i
vår konst utmärka detsamma som uti italien-
skan kallas accordo eller sammanstänming,
hvilken i måleriet frambringar samma verkan
som i musiken. Förutsätter mån nu att har-
monien i musiken gör den verkan som man
vanligtvis tillägger den, så måste färgornas be-
hag eller hårdhet bero af den naturliga ver-
kan som de förorsaka på våra ögon och syn-ner-
ver. De ljusa färgorna hafva mera styrka än de
dunkla, emedan deras ljusa strålar, då de skaka
syn-nerverna, till en del göra samma verkan, som
det egentliga ljuset frambringar derigenom, att
det fyller hela det inre af Ögat med ljus, ocli
på samma gång genom sin allt för stora styrka
frambringar en smärtsam känsla i Ögonen.
Den dunkla fttrgen gör detta icke, emedan den
tillbakakastar med samma styrka alla ljusstrå-
lar. Då de ljusa färgorna alltså äro de an-
vänbaraste att inverka på ögat, så måste de
biukas på det ställe, der man vill, att åskå-
darens blick företrädesvis skall fästa sig, för upp-
fattningen af det ädlaste och förnämsta måla-
ren velat framställa. Den milda känsla, som
ett intagande föremål väcker, måste hos åskå-
daren, så vidt möjligt är, bibehållas samt på
ett angenämt sätt förlora sig, d. v. s. att öf-
vergången från dag till skugga, medelst me-
delteinter, så mjukt, som ske kan, verkställes,
så att man icke genast öfvergår från det lju-
saste till det mörkaste. Deremot om föremå-