föreställningar, gestalter och figurer, kallas nifo
leri, hvilken, såsom konst, icke är annat, än
sättet att så fördela färgorna, att inan förme-
delst dessas anordning och behandling, kan
väcka hos åskådaren föreställningar af ting.
perier, sa böra de tillblandas med torkande fer-
nissa, Hastigare torka hvitt och den mörkare
Ockran, alidra hastigast Umbra, bränd och obränd.
Det gifves ännu många lackfärger, hvars bruk^
åfven som användande af Ultramarin (den dyraste
af alla färgor) och konsten att glassera etc. endast
ett långt studium och en mångfalldig erfarenhet
kan lära oss; i hvarje fall behöfvér den unga
Konstnären derutinnan en muntelig undervisning
af en erfaren practisk Målare.
Då enligt erfarenheten många unga Konstnärer
icke hafva tillfälle att förskaffa sig tillredda och
i olja rifna färgor, så skall visserligen icke ett
meddelande af beredningssättet blifva ovälkommet
Man kan rifva alla färgstofter med valmö eller
valnötsolja hvaraf Konstnärerna vanligen betjena sig.
Färgorna böra icke blandas med förmycken ol-
ja och dymedelst göras för tunna, utan tvärtom
böra de vara starkare, än till vanlig anstrykning;
de böra icke sammanlöpa på Paljetten, utan så
blifva stående bredvid hvarandra, som de med
spattlen eller knifven äro ditlagda.
Är en färg (hvitt behöfver man mest) fint rifven,
så uppblöter man hälften af en kalfbiåså i vatten
och utbreder den, sedan den först biifvit invän-
digt något bestruken med Valmo-olja? öfver ett li-
tet dricksglas, inlägger med knifven den rifna fär-
gen och binder väl till ofvan, så att biåsan blif-
ver äppelformig; sedan upphänger man den på
den dervid fastade tråden till torkning. Genom en
nedantill gjord liten öppning utkrammat man se-
dermera så mycket deraf, som m^n tror sig behöfva.
leri, hvilken, såsom konst, icke är annat, än
sättet att så fördela färgorna, att inan förme-
delst dessas anordning och behandling, kan
väcka hos åskådaren föreställningar af ting.
perier, sa böra de tillblandas med torkande fer-
nissa, Hastigare torka hvitt och den mörkare
Ockran, alidra hastigast Umbra, bränd och obränd.
Det gifves ännu många lackfärger, hvars bruk^
åfven som användande af Ultramarin (den dyraste
af alla färgor) och konsten att glassera etc. endast
ett långt studium och en mångfalldig erfarenhet
kan lära oss; i hvarje fall behöfvér den unga
Konstnären derutinnan en muntelig undervisning
af en erfaren practisk Målare.
Då enligt erfarenheten många unga Konstnärer
icke hafva tillfälle att förskaffa sig tillredda och
i olja rifna färgor, så skall visserligen icke ett
meddelande af beredningssättet blifva ovälkommet
Man kan rifva alla färgstofter med valmö eller
valnötsolja hvaraf Konstnärerna vanligen betjena sig.
Färgorna böra icke blandas med förmycken ol-
ja och dymedelst göras för tunna, utan tvärtom
böra de vara starkare, än till vanlig anstrykning;
de böra icke sammanlöpa på Paljetten, utan så
blifva stående bredvid hvarandra, som de med
spattlen eller knifven äro ditlagda.
Är en färg (hvitt behöfver man mest) fint rifven,
så uppblöter man hälften af en kalfbiåså i vatten
och utbreder den, sedan den först biifvit invän-
digt något bestruken med Valmo-olja? öfver ett li-
tet dricksglas, inlägger med knifven den rifna fär-
gen och binder väl till ofvan, så att biåsan blif-
ver äppelformig; sedan upphänger man den på
den dervid fastade tråden till torkning. Genom en
nedantill gjord liten öppning utkrammat man se-
dermera så mycket deraf, som m^n tror sig behöfva.