DOI Seite / Zitierlink:
https://doi.org/10.11588/diglit.42103#0095
56
Contento“. Skåpet fördes 1644 av en förnäm augsburgare, åtföljd av konst-
snickaren Martin Behm, som skulle hopsätta den söndertagna möbeln, till
Wolgast och avlämnades så på Svartsjö, där änkedrottningen Maria Eleonora
då bodde. Hon skänkte dyrgripen till sin dotter Kristina, som märkvärdigt
nog ej medtog den till utlandet. Skåpet stod 1655 på Uppsala slott, men gavs
1694 av Karl XI till Uppsala akademi. John Bottiger har som bekant i ett
vetenskapligt praktverk uttömmande beskrivit denna kostbara möbel.40
Skåpet förfärdigades 1625—1631. Ett motstycke därtill, Hainhofers för hertig
Filip II av Pommern 1612—1617 tillverkade s. k. Pommersche kunstschrank
ses nu i Berlins Kunstgewerbemuseum. Ett tredje exemplar, inköpt av den
store samlaren ärkehertig Leopold Vilhelm, förvaras nu i Pittigalleriet i Florens,
ehuru plundrat på sitt innehåll. Ebenholzskåpet i Uppsala tillverkades efter
Hainhofers idé, och ritningarna därtill gjordes troligen av den på sin tid så
ansedde konstnären Matthias Kager, av vilken, såsom ovan nämnts, två tavlor
ses i Östra Ryds kyrka vid Rydboholm. Det består av olika delar i sällsynta
och dyrbara träslag. Den yttre orneringen utgöres, förutom i ebenholz snidade
reliefer, av halvädelstenar, såsom jaspis och agat, ssorentinska mosaiker, Limoge-
emaljer och silverornament. Vid dekoreringen användes även av Hainhofer
samlade 1500-talssaker, såsom nielloplattor, en bronsplakett av Andrea Riccio,
o. s. v. Konstmöbeln krönes av olika mineral, såsom bergkristaller, malakiter
och agater samt av ett av snäckor uppbyggt berg, å vilket står ett praktkärl,
en i silver infattad kokosnöt — då en sällsynt tingest — med figural utsmyck-
ning: en Neptun-figur och en på locket sittande, vacker Venus. På hyllor och
i talrika lådor och lönnlådor, av vilka ett par först nyligen upptäckts, ligga
snart sagt oräkneliga föremål av de mest skilda slag. Själv indelade Hainhofer
dessa saker i två kategorier: “artificalia“ och “naturalia“. Till den förra hän-
förde han allt som genom sällsynthet eller sällsamhet tilltalade den tidens
samlare, allt som genom någon sin egenskap var ägnat att förvåna, eller vid
vars utförande stora tekniska svårigheter övervunnits. Där ses t. ex. en spinett
och speldosa med rörliga figurer, toalettsaker, matematiska, fysikaliska och kirur-
giska instrument, spelkort, tärningar, kinesiska porslinspjäser från början av 1500-
talet, silverreliefer, miniatyrmålningar, dosor, skålar, halsband, hammare, knivar,
kammar, graverade plåtar, medaljonger, skrivdon, husapotek, sigill, etnografiska
föremål, såsom en sydamerikansk läppknapp, zoologiska, såsom stycken av en
garvad människohud, exotiska ormskinn m. m. Det mesta förskriver sig från
Contento“. Skåpet fördes 1644 av en förnäm augsburgare, åtföljd av konst-
snickaren Martin Behm, som skulle hopsätta den söndertagna möbeln, till
Wolgast och avlämnades så på Svartsjö, där änkedrottningen Maria Eleonora
då bodde. Hon skänkte dyrgripen till sin dotter Kristina, som märkvärdigt
nog ej medtog den till utlandet. Skåpet stod 1655 på Uppsala slott, men gavs
1694 av Karl XI till Uppsala akademi. John Bottiger har som bekant i ett
vetenskapligt praktverk uttömmande beskrivit denna kostbara möbel.40
Skåpet förfärdigades 1625—1631. Ett motstycke därtill, Hainhofers för hertig
Filip II av Pommern 1612—1617 tillverkade s. k. Pommersche kunstschrank
ses nu i Berlins Kunstgewerbemuseum. Ett tredje exemplar, inköpt av den
store samlaren ärkehertig Leopold Vilhelm, förvaras nu i Pittigalleriet i Florens,
ehuru plundrat på sitt innehåll. Ebenholzskåpet i Uppsala tillverkades efter
Hainhofers idé, och ritningarna därtill gjordes troligen av den på sin tid så
ansedde konstnären Matthias Kager, av vilken, såsom ovan nämnts, två tavlor
ses i Östra Ryds kyrka vid Rydboholm. Det består av olika delar i sällsynta
och dyrbara träslag. Den yttre orneringen utgöres, förutom i ebenholz snidade
reliefer, av halvädelstenar, såsom jaspis och agat, ssorentinska mosaiker, Limoge-
emaljer och silverornament. Vid dekoreringen användes även av Hainhofer
samlade 1500-talssaker, såsom nielloplattor, en bronsplakett av Andrea Riccio,
o. s. v. Konstmöbeln krönes av olika mineral, såsom bergkristaller, malakiter
och agater samt av ett av snäckor uppbyggt berg, å vilket står ett praktkärl,
en i silver infattad kokosnöt — då en sällsynt tingest — med figural utsmyck-
ning: en Neptun-figur och en på locket sittande, vacker Venus. På hyllor och
i talrika lådor och lönnlådor, av vilka ett par först nyligen upptäckts, ligga
snart sagt oräkneliga föremål av de mest skilda slag. Själv indelade Hainhofer
dessa saker i två kategorier: “artificalia“ och “naturalia“. Till den förra hän-
förde han allt som genom sällsynthet eller sällsamhet tilltalade den tidens
samlare, allt som genom någon sin egenskap var ägnat att förvåna, eller vid
vars utförande stora tekniska svårigheter övervunnits. Där ses t. ex. en spinett
och speldosa med rörliga figurer, toalettsaker, matematiska, fysikaliska och kirur-
giska instrument, spelkort, tärningar, kinesiska porslinspjäser från början av 1500-
talet, silverreliefer, miniatyrmålningar, dosor, skålar, halsband, hammare, knivar,
kammar, graverade plåtar, medaljonger, skrivdon, husapotek, sigill, etnografiska
föremål, såsom en sydamerikansk läppknapp, zoologiska, såsom stycken av en
garvad människohud, exotiska ormskinn m. m. Det mesta förskriver sig från