DOI Seite / Zitierlink:
https://doi.org/10.11588/diglit.42104#0055
PER BRAHE d. y., KARL GUSTAV
WRANGEL och MAGNUS GABRIEL
DE LA GARDIE.
Dessa tre magnater voro i mitten av 1600-talet och under dettas senare del
rikets förnämsta konstsamlare. Den förstnämnde, den så högtförtjänte gene-
ralguvernören över Finland, ärkearistokraten, vördad av sina underlydande,
gent emot vilka han aldrig missbrukade sin stora makt, riksdrotsen Per Brahe
d. y. greve till Visingsborg, friherre till Kajana, herre till Bogesund, Lyckås,
Östanå, Västanå, Brahehus, m. fl. gods, hopbragte på åtminstone de ssesta av
dessa, liksom i “Grev Pers hus“ på Helgeandsholmen, en betydande mängd
målningar. Alen han kan som samlare icke jämställas med vare sig Wrangel
eller De la Gardie, på grund av hans tavlors lägre kvalitet. Dessa utgjordes
nämligen, om man undantar några få arbeten av Joachim von Sandrart,
David Beck och möjligen ett par andra verkligt skolade konstnärer, av mer
eller mindre hantverksmässigt utförda konterfej, härrörande från Jakob Elbfas
och hans medhjälpare, av grevens egna målare på stat, eller av andra ringa
konterfejare. Och till skillnad från en stor del av Wrangels och De la Gardies
tavlor voro Brahes — sånär som på ett par stycken — varken i krig eröv-
rade eller i utlandet inköpta.
D. 8. okt. 162T skrev gr. Per Brahe d. ä:s yngste son, gr. Abraham Brahe
d. ä., till vilken fadern testamenterat Rydboholm, i sin “Tidebok“- “Beslöt jag
köpet med Ericb Erichson och gav honom på halvtredje hundrade daler när
sin betalning på Bogesund.“ D. 20 april 1627 tillägger han: “Drog från Bo-
gesund och kom dagen därefter till Stockholm. “ Då man nu icke gärna kan
anta att han, så nära Rydboholm, skulle ha tagit nattkvarter i en bondstuga
på Bogesund, är det sannolikt att han redan då, tre år efter markköpet,
hade byggt sig en provisorisk bostad därstädes. Knappt hann han dock att
ens lägga grunden till slottsbyggnaden, ty han dog redan 1630, testamente-
WRANGEL och MAGNUS GABRIEL
DE LA GARDIE.
Dessa tre magnater voro i mitten av 1600-talet och under dettas senare del
rikets förnämsta konstsamlare. Den förstnämnde, den så högtförtjänte gene-
ralguvernören över Finland, ärkearistokraten, vördad av sina underlydande,
gent emot vilka han aldrig missbrukade sin stora makt, riksdrotsen Per Brahe
d. y. greve till Visingsborg, friherre till Kajana, herre till Bogesund, Lyckås,
Östanå, Västanå, Brahehus, m. fl. gods, hopbragte på åtminstone de ssesta av
dessa, liksom i “Grev Pers hus“ på Helgeandsholmen, en betydande mängd
målningar. Alen han kan som samlare icke jämställas med vare sig Wrangel
eller De la Gardie, på grund av hans tavlors lägre kvalitet. Dessa utgjordes
nämligen, om man undantar några få arbeten av Joachim von Sandrart,
David Beck och möjligen ett par andra verkligt skolade konstnärer, av mer
eller mindre hantverksmässigt utförda konterfej, härrörande från Jakob Elbfas
och hans medhjälpare, av grevens egna målare på stat, eller av andra ringa
konterfejare. Och till skillnad från en stor del av Wrangels och De la Gardies
tavlor voro Brahes — sånär som på ett par stycken — varken i krig eröv-
rade eller i utlandet inköpta.
D. 8. okt. 162T skrev gr. Per Brahe d. ä:s yngste son, gr. Abraham Brahe
d. ä., till vilken fadern testamenterat Rydboholm, i sin “Tidebok“- “Beslöt jag
köpet med Ericb Erichson och gav honom på halvtredje hundrade daler när
sin betalning på Bogesund.“ D. 20 april 1627 tillägger han: “Drog från Bo-
gesund och kom dagen därefter till Stockholm. “ Då man nu icke gärna kan
anta att han, så nära Rydboholm, skulle ha tagit nattkvarter i en bondstuga
på Bogesund, är det sannolikt att han redan då, tre år efter markköpet,
hade byggt sig en provisorisk bostad därstädes. Knappt hann han dock att
ens lägga grunden till slottsbyggnaden, ty han dog redan 1630, testamente-