DOI Seite / Zitierlink:
https://doi.org/10.11588/diglit.42105#0148
80
han på grund av medellöshet avbryta sin skolgång, kom då i lära hos guld-
smeden Brytzenius och lärde sig samtidigt att teckna och gravera hos den
danske gravören Bagge. Efter att 1741—1746 ha arbetat som gravör och
ciselör hos k. hovjuveleraren Fr. Berg, uppehöll han sig fyra år i Paris, utan
något understöd hemifrån, försörjande sig genom arbete hos gravören Pelot
och “den tidens 1‘ameusaste ciseleur, Duplaisir“. Återkommen 1750, uppvi-
sade han för K. G. Tessin tre ciselerade plåtar — en av silver, som Tessin
köpte, och två av mässing. Enligt en visserligen obestyrkt tradition, som
dock har mycket för sig, skall han tillbragt några år i Petersburg, där han
under arbete för hovet skulle lagt grunden till sin förmögenhet. Kort därpå
utnämnd till svensk k. hovgravör och ciselör, började han att med tillhjälp
av elever, bl. a. för svenska hovet, utföra guldarbeten. Det mest bekanta av
dessa var väl den guldask, ornerad med en mängd allegoriska figurer, som
Gustav III — G. J. Ehrensvärd är sagesmannen — beställde, och vari han
enligt ett gängse rykte ämnade förvara Birgittas och Erik den heliges reliker,
som han ärnade medtaga till Rom — enligt en annan version “med mera
sannolikhet“ voro guldasken och en kopia efter Birgittas porträtt ämnade så-
som presenter till några franska damer, som monarken skulle träffa i Spaa.
År 1773 blev Suther, som på det av Jakob Gillberg graverade porträttet
kallas “Graveur du Roi“, ledamot av Målareakademien, ehuru ju egentligen
endast konsthantverkare, och skrev sig senare “Directeur vid Målare- och
bildhuggareacademien“. Hans receptionsstycke utgjordes av en i Paris 1740
utförd basrelief i förgylld mässing — förmodligen en av de två mässings-
plåtar, som han, jämte en av silver, förevisat Tessin — framställande Venus
och Amor.1 Samma år upphörde han med sin guldsmeds verkstad, som han
ej synes ha bedrivit i någon större skala, ty något guld- eller silversmeds-
arbete av hans hand är i våra dagar icke känt och hans namn förekommer
därför icke i Gustaf Upmark d. y:s bekanta arbete. Han ägnade sig i stället
med allt större intresse åt den handel med juveler, nipper m. m., som han
troligen redan förut bedrivit och som inbragte honom rikedom. Han dog den
13 dec. 1789, sjuttio år gammal.
Suther bodde, sedan han kommit till rikedom, i sitt vackra, efter ritningar
av Jean Rehn uppförda hus — det numera rivna s. k. Philipsenska huset —
i hörnet av Hornsgatan och Adolf Fredriks torg. Det i gustaviansk stil hållna
1 Denna bar på okända vägar kommit i f. d. generalkonsul Jean Jabnssons ägo.
han på grund av medellöshet avbryta sin skolgång, kom då i lära hos guld-
smeden Brytzenius och lärde sig samtidigt att teckna och gravera hos den
danske gravören Bagge. Efter att 1741—1746 ha arbetat som gravör och
ciselör hos k. hovjuveleraren Fr. Berg, uppehöll han sig fyra år i Paris, utan
något understöd hemifrån, försörjande sig genom arbete hos gravören Pelot
och “den tidens 1‘ameusaste ciseleur, Duplaisir“. Återkommen 1750, uppvi-
sade han för K. G. Tessin tre ciselerade plåtar — en av silver, som Tessin
köpte, och två av mässing. Enligt en visserligen obestyrkt tradition, som
dock har mycket för sig, skall han tillbragt några år i Petersburg, där han
under arbete för hovet skulle lagt grunden till sin förmögenhet. Kort därpå
utnämnd till svensk k. hovgravör och ciselör, började han att med tillhjälp
av elever, bl. a. för svenska hovet, utföra guldarbeten. Det mest bekanta av
dessa var väl den guldask, ornerad med en mängd allegoriska figurer, som
Gustav III — G. J. Ehrensvärd är sagesmannen — beställde, och vari han
enligt ett gängse rykte ämnade förvara Birgittas och Erik den heliges reliker,
som han ärnade medtaga till Rom — enligt en annan version “med mera
sannolikhet“ voro guldasken och en kopia efter Birgittas porträtt ämnade så-
som presenter till några franska damer, som monarken skulle träffa i Spaa.
År 1773 blev Suther, som på det av Jakob Gillberg graverade porträttet
kallas “Graveur du Roi“, ledamot av Målareakademien, ehuru ju egentligen
endast konsthantverkare, och skrev sig senare “Directeur vid Målare- och
bildhuggareacademien“. Hans receptionsstycke utgjordes av en i Paris 1740
utförd basrelief i förgylld mässing — förmodligen en av de två mässings-
plåtar, som han, jämte en av silver, förevisat Tessin — framställande Venus
och Amor.1 Samma år upphörde han med sin guldsmeds verkstad, som han
ej synes ha bedrivit i någon större skala, ty något guld- eller silversmeds-
arbete av hans hand är i våra dagar icke känt och hans namn förekommer
därför icke i Gustaf Upmark d. y:s bekanta arbete. Han ägnade sig i stället
med allt större intresse åt den handel med juveler, nipper m. m., som han
troligen redan förut bedrivit och som inbragte honom rikedom. Han dog den
13 dec. 1789, sjuttio år gammal.
Suther bodde, sedan han kommit till rikedom, i sitt vackra, efter ritningar
av Jean Rehn uppförda hus — det numera rivna s. k. Philipsenska huset —
i hörnet av Hornsgatan och Adolf Fredriks torg. Det i gustaviansk stil hållna
1 Denna bar på okända vägar kommit i f. d. generalkonsul Jean Jabnssons ägo.