DOI Seite / Zitierlink:
https://doi.org/10.11588/diglit.42105#0231
EXCELLENSEN GREVE GUSTAV
TROLLE-BONDE.
Denne såsom “Blinde excellensen “ bekante lconstmäcenat, född 1773, blev
genom faderns, riksmarskalken greve Karl Bondes av Björnö död 1791, redan
vid 18 år, nybliven student, innehavare av Björnö, Sävstaholm, Bordsjö,
Katrineholm, Hässelby, m. fl. stora gods. Till dessa kom genom farmoderns,
Vivika Trolles, bortgång 1806 Trolleholm, varefter han 1809 erhöll tillstånd
att, med bibehållande av Trolleska vapnet, skriva sig Trolle-Bonde. Fidei-
kommissrättigheten fick han överflyttad på Sävstaholm, och var en av landets
största jorddrottar. Efter ett par års studier i Uppsala anträdde han 1794—96
den för rika unga adelsmän sedvanliga utländska resan, åtföljd av sin yngre
bror gr. Fredrik Ulf och sedermera kanslirådet Karl Kämpe. Färden ställdes
bl. a. till Holland, England, Frankrike och Tyskland. Därunder intresserade
sig den unge greven mycket för målarkonsten och umgicks flitigt med i ut-
landet boende svenska artister. I London, där han uppehöll sig till slutet
av 1795, besökte han, verkligt intresserad, konstutställningarna. Därifrån for
han, ledsagad av K. Fr. von Breda till Paris, där museistudierna fortsattes
och där han 1796 genom brigadieren, den från Sverige härstammande fran-
ske greven Sparre inköpte några tavlor, bland vilka Philippe de Champaignes
porträtt var det enda konstverket av betydenhet, ehuru det ej, såsom det
uppgavs, framställde Pascal. Hemkommen, blev han 1800 tjänstgörande kam-
marherre hos drottningen, men drog sig snart tillbaka från hovlivet, vilket
icke hindrade att han 1816 nämndes till hovmarskalk, 1823 till överst ekam-
marjunkare och 1826 till en av rikets herrar. Under åren 1801—1804, gjor-
des vid sidan av betydande förvärv av svenska tavlor, inköp av äldre, ut-
ländska1 målningar, vilka, liksom de inhemska, upphängdes i Sävstaholms
1 Jfr “Kronologisk tablå över inköpen till Sävstaholmsgalleriet av utländska tavlor“. Looströms omdö-
men om de utländska tavlorna äro i hög grad missvisande likså G, Jacobsons i “Svenskt biogr. lex.“, V,
TROLLE-BONDE.
Denne såsom “Blinde excellensen “ bekante lconstmäcenat, född 1773, blev
genom faderns, riksmarskalken greve Karl Bondes av Björnö död 1791, redan
vid 18 år, nybliven student, innehavare av Björnö, Sävstaholm, Bordsjö,
Katrineholm, Hässelby, m. fl. stora gods. Till dessa kom genom farmoderns,
Vivika Trolles, bortgång 1806 Trolleholm, varefter han 1809 erhöll tillstånd
att, med bibehållande av Trolleska vapnet, skriva sig Trolle-Bonde. Fidei-
kommissrättigheten fick han överflyttad på Sävstaholm, och var en av landets
största jorddrottar. Efter ett par års studier i Uppsala anträdde han 1794—96
den för rika unga adelsmän sedvanliga utländska resan, åtföljd av sin yngre
bror gr. Fredrik Ulf och sedermera kanslirådet Karl Kämpe. Färden ställdes
bl. a. till Holland, England, Frankrike och Tyskland. Därunder intresserade
sig den unge greven mycket för målarkonsten och umgicks flitigt med i ut-
landet boende svenska artister. I London, där han uppehöll sig till slutet
av 1795, besökte han, verkligt intresserad, konstutställningarna. Därifrån for
han, ledsagad av K. Fr. von Breda till Paris, där museistudierna fortsattes
och där han 1796 genom brigadieren, den från Sverige härstammande fran-
ske greven Sparre inköpte några tavlor, bland vilka Philippe de Champaignes
porträtt var det enda konstverket av betydenhet, ehuru det ej, såsom det
uppgavs, framställde Pascal. Hemkommen, blev han 1800 tjänstgörande kam-
marherre hos drottningen, men drog sig snart tillbaka från hovlivet, vilket
icke hindrade att han 1816 nämndes till hovmarskalk, 1823 till överst ekam-
marjunkare och 1826 till en av rikets herrar. Under åren 1801—1804, gjor-
des vid sidan av betydande förvärv av svenska tavlor, inköp av äldre, ut-
ländska1 målningar, vilka, liksom de inhemska, upphängdes i Sävstaholms
1 Jfr “Kronologisk tablå över inköpen till Sävstaholmsgalleriet av utländska tavlor“. Looströms omdö-
men om de utländska tavlorna äro i hög grad missvisande likså G, Jacobsons i “Svenskt biogr. lex.“, V,